Halka

Halka är både ett substantiv och ett verb i svenskan. Som substantiv syftar det på halkigt underlag, ofta orsakat av is eller snö; som verb betyder det att glida ofrivilligt eller tappa fotfästet. Ordet förekommer i vardagligt tal, trafikinformation och i överförd betydelse, till exempel att någon kan halka efter i ett projekt.

Halka i korsord

4 bokstäver

KANA (4)

GLED (4) – böjningsform

FÖLL (4) – möjligen

5 bokstäver

GLIDA (5)

SLIRA (5)

RAMLA (5) – möjligen

FALLA (5) – möjligen

SNAVA (5) – möjligen

6 bokstäver

SLINTA (6)

TRILLA (6) – möjligen

ISGATA (6)

KANADE (6) – böjningsform

7 bokstäver

ISHALKA (7)

ISFLÄCK (7)

8 bokstäver

HALKRISK (8)

9 bokstäver

GLASHALKA (9)

11 bokstäver

BLIXTHALKA (11)

Slinta

Slinta beskriver en plötslig, kort förlust av fotfästet. Det används ofta när foten glider till på ett trappsteg eller en sten. Jämfört med halka (verb) betonar slinta själva ögonblicket då greppet förloras.

Han slant på den våta bryggan men lyckades återfå balansen.

Glida

Glida anger en mjuk rörelse längs en yta och kan vara både avsiktlig och oavsiktlig. Som synonym till att halka används det när glidandet sker utan kontroll.

Hon gled på isfläcken utanför porten.

Kana

Kana handlar om att glida längs en yta, ofta mer lekfullt eller avsiktligt. I korsord kan det ändå motsvara att halka när sammanhanget är oavsiktligt.

Barnen kanade nerför backen medan vuxna oroade sig för halka på gångvägen.

Slira

Slira används framför allt om fordon vars däck tappar greppet på grund av halka. Det beskriver en längre, okontrollerad glidning snarare än ett kort tillfälle.

Bilen slirade i korsningen där glashalka hade bildats.

Ishalka

Ishalka är ett etablerat ord för det mycket hala väglag som uppstår när vägytan täcks av is. Det är en konkret substantivsynonym till halka i betydelsen väglag.

SMHI varnade för ishalka i hela länet.

Glashalka

Glashalka betecknar extremt hal is som är svår att se. Det är en precisare variant av halka och används ofta i trafiksammanhang.

Efter nattens regn och minusgrader rådde glashalka på småvägarna.

Blixthalka

Blixthalka uppstår hastigt när regn eller fukt snabbt fryser till is. Synonymen beskriver alltså både halka och den plötsliga karaktären.

Underkylt regn skapade blixthalka på motorvägen.

Isgata

Isgata syftar på en sträcka väg eller gångbana som täckts av is. Det är ett konkret ord som ofta används för att precisera var halka förekommer.

Entrén hade förvandlats till en isig isgata.

Synonymer till halka

  • Slinta
  • Glida
  • Kana
  • Slira
  • Ishalka
  • Glashalka
  • Blixthalka

Böjningar av halka

Som substantiv: obestämd singular halka, bestämd singular halkan. Plural används i praktiken inte.

Som verb: infinitiv halka, presens halkar, preteritum halkade, supinum halkat, imperativ halka. Presensparticip halkande förekommer i beskrivande text.

Exempel: Idag halkar många på trottoarerna. – Hon halkade på trappan men slog sig inte. – De har halkat efter i tidsplanen. – Halkan överraskade bilisterna i morse.

Relaterade ord till halka

Hal – Adjektivet som beskriver något med låg friktion och förklarar varför halka uppstår.

Halkig – Adjektiv som betyder benägen att orsaka halka, till exempel en halkig trottoar.

Halkrisk – Substantiv som anger sannolikheten för halka, ofta i prognoser och varningar.

Vinterväglag – Samlingsord för vägförhållanden på vintern, där halka är en central del.

Sandning – Åtgärd för att minska halka på gångbanor och vägar.

Dubbdäck – Utrustning som förbättrar greppet och minskar effekten av halka.

Hur används ordet halka?

Ordet har i regel neutral ton, men används ofta i varnande eller informativa sammanhang.

Det var halka redan vid gryningen, så vi tog bussen i stället.

Han råkade halka på garageuppfarten men klarade sig utan skador.

Efter duggregnet bildades glashalka på småvägarna.

Projektet höll god fart i början men började halka efter i våras.

Trafikverket varnar för halkrisk i hela norra delen av länet.

Ursprung

Halka är bildat till adjektivet hal med avledningsändelsen -ka, och har motsvarigheter i andra nordiska språk (norska och danska halke, isländska hálka). Ursprungligen beskrev verbet handlingen att glida till, medan substantivet senare kom att beteckna väglag och underlag med låg friktion.

Med tiden har ordet också fått etablerade överförda betydelser, till exempel i uttrycken halka in och halka efter, där idén om ofrivillig förskjutning överförs till sociala eller tidsmässiga sammanhang.