Granit är en hård, magmatisk djupbergart som främst består av kvarts, fältspat och glimmer. Den används ofta i byggnation, bänkskivor, markbeläggning och monument tack vare sin slitstyrka och väderbeständighet. I vardagligt språk kan granit också stå för något robust och orubbligt.
Granit i korsord
4 bokstäver
STEN (4)
7 bokstäver
BERGART (7)
GRÅSTEN (7)
8 bokstäver
MAGMATIT (8)
PLUTONIT (8)
11 bokstäver
DJUPBERGART (11)
Bergart
Bergart är den överordnade kategorin där granit ingår. Ordet beskriver en grupp av stenar med liknande ursprung och sammansättning, och används ofta i geologiska sammanhang där man inte behöver specificera exakt typ. Graniten är en bergart som ofta bildar stora hällar i nordisk berggrund.
Sten
Sten är ett allmänt ord som kan syfta på allt från små klumpar till stora block av olika material. Som korsordslösning fungerar det ofta som en bred synonym till granit, även om det är mindre precist geologiskt. Trappstegen var av sten, troligen granit från ett lokalt brott.
Gråsten
Gråsten är ett äldre och folkligt namn som ofta avser just granit. Det förekommer i historiska texter och i vardagligt tal, särskilt i Norden. Murverket var byggt av grovt huggen gråsten.
Magmatit
Magmatit är en övergripande geologisk term för bergarter som bildats ur stelnad magma, där granit är ett exempel. Ordet betonar ursprunget snarare än den exakta sammansättningen. Provet klassades som magmatit, närmare bestämt en ljus granit.
Plutonit
Plutonit syftar på magmatiska bergarter som stelnat på djupet, vilket passar in på granit. Termen används mer i facktexter än i vardagligt tal. Graniten på platsen är en typisk plutonit med grovkornig struktur.
Djupbergart
Djupbergart är en beskrivning av bergarter som kristalliserat långsamt under jordskorpan. Granit räknas hit och blir därför grovkornig och mycket hård. Djupbergarten granit bryts ofta för fasad- och gatsten.
Synonymer till granit
- Bergart
- Sten
- Gråsten
- Magmatit
- Plutonit
- Djupbergart
Böjningar av granit
Som substantiv böjs granit så här: en granit (singular obestämd), graniten (singular bestämd), graniter (plural obestämd), graniterna (plural bestämd). Ordet används ofta som stoffnamn utan plural när material avses, men pluralformen förekommer när man talar om olika varianter eller typer.
Exempel:
Denna bänk är gjord av granit.
Fasaden kläddes i den ljusa graniten.
Museet visar flera nordiska graniter.
Geologerna jämförde graniterna från två olika intrusiva kroppar.
Relaterade ord till granit
- Berggrund – Den fasta massan av bergarter i jordskorpan där granit ofta dominerar i Norden.
- Magma – Smält bergart som svalnar och kan bilda granit på djupet.
- Kvarts – En huvudmineral i granit som ger hårdhet och ljus färg.
- Fältspat – Viktig mineralgrupp som utgör stor del av granitens volym.
- Diorit – Närbesläktad djupbergart med mörkare sammansättning än granit.
Hur används ordet granit?
Trappan i entrén är av polerad granit, vilket gör den slitstark och lätt att underhålla. (Neutral, saklig)
Geologerna identifierade en rödaktig granit med grovkornig struktur. (Neutral, facklig)
Hans blick var som huggen i granit, orubblig och kall. (Bildlig, stilistisk)
Stadens nya torg belades med smågatsten i mörk granit. (Neutral, informativ)
Leveransen av lokal granit minskade projektets klimatavtryck. (Formell, saklig)
Ursprung
Ordet granit kommer via tyska Granit och franska granit från italienska granito, som betyder kornig, av latin granum (korn). Benämningen syftar på den tydligt korniga strukturen med synliga kristaller. I svenskan är ordet belagt sedan 1700-talet och har behållit sin tekniska betydelse, samtidigt som det fått en bildlig användning för något hårt och orubbligt.