Flagga

Flagga är både ett substantiv och ett verb: dels en duk med färger och symboler som hissas på stång, dels handlingen att markera eller signalera något. Ordet används i nationella, ceremoniella och marina sammanhang, men också när man vill flagga för en risk, en idé eller en kommande förändring. I digitala system innebär det ofta att man flaggar ett ärende eller meddelande för uppföljning.

Flagga i korsord

4 bokstäver

FANA (4)

5 bokstäver

BANER (5)

MÄRKA (5)

VARNA (5)

VIFTA (5)

6 bokstäver

PÅPEKA (6)

VIMPEL (6)

7 bokstäver

MARKERA (7)

STANDAR (7)

8 bokstäver

AVISERA (8)

9 bokstäver

SIGNALERA (9)

BANDEROLL (9) — möjligen/ovanligt

Fana

Fana är den vanligaste korsordslösningen för flagga i betydelsen nations- eller regementsduk. Den är traditionellt rektangulär och bär ofta heraldiska symboler. Fanan bars främst i högtidliga processioner.

Baner

Baner ligger nära fana men används ofta historiskt eller högtidligt. I korsord fungerar det som en precis synonym till flagga i ceremoniel mening. Riddaren red under sitt baner.

Vimpel

Vimpel är en smal, ofta triangulär flagga som används dekorativt eller som signal. Den är inte identisk med fana men förekommer ofta i samma sammanhang. Sommarhuset hade en blåvit vimpel i toppen av stången.

Standar

Standar är en särskild typ av prydnadsflagga, ofta knuten till förband, föreningar eller ceremonier. I korsord dyker ordet upp som mer formell/ceremoniell motsvarighet till flagga. Regementets standar förvaras i särskild skrud.

Signalera

Signalera motsvarar verbbetydelsen av flagga när man vill meddela eller uppmärksamma något. Det används i allt från ekonomi till politik och vardag. Ledningen signalerade en möjlig omorganisation.

Markera

Markera används när flagga betyder att märka ut eller tydliggöra något, särskilt i system, texter och processer. Skillnaden mot signalera är ofta att markera är mer konkret och visuellt. Hon markerade punkterna som måste följas upp.

Synonymer till flagga

  • Fana
  • Baner
  • Vimpel
  • Standar
  • Signalera
  • Markera
  • Vifta

Böjningar av flagga

Som substantiv: en flagga, flaggan; flaggor, flaggorna.

Som verb: att flagga, flaggar, flaggade, flaggat; presensparticip flaggande; perfektparticip flaggad.

Exempel: En flagga hissas på nationaldagen. Flera flaggor vajade över hamnen. Vi flaggar för en ändring av schemat. De har flaggat riskerna i rapporten.

Relaterade ord till flagga

Flaggstång — Stången som en flagga hissas på, central i bruket vid högtider.

Nationsflagga — En statlig symbol; den vanligaste typen av flagga i offentliga sammanhang.

Signalflagga — Används till sjöss för att överföra meddelanden enligt fastställda koder.

Vexillologi — Läran om flaggor; studiet av deras historia, symbolik och design.

Fanbärare — Person som bär fana/standar vid ceremonier och parader.

Flaggdag — Dag då man enligt tradition eller beslut hissar flagga.

Hur används ordet flagga?

Kan vi flagga för att mötet kan dra över tiden? Tonen är neutral och saklig.

Domaren fick flagga av loppet på grund av dimma. Tonen är neutral, med sportkontext.

Kundtjänst bad mig flagga ärendet i systemet. Tonen är formell/arbetsrelaterad.

Vi hissade en flagga på gården när hon fyllde år. Tonen är positiv och högtidlig.

Artikeln flaggar för ökade kostnader nästa kvartal. Tonen är formell och analytisk.

Räddningsteamet stod och viftade med flagga för att guida helikoptern. Tonen är neutral, praktisk.

Ursprung

Ordet flagga kom in i svenskan via medellågtyska vlagge under Hansatiden och är besläktat med nederländska vlag, tyska Flagge och engelska flag. Substantivet har länge betecknat en duk på stång, medan verbet att flagga senare utvecklades som en avledning i betydelsen att markera eller signalera. Uttryck som flagga för, flagga upp och flagga av speglar modern användning i både vardag och fackspråk.