Erövra

Erövra är ett verb som betyder att ta något i besittning, ofta genom makt, skicklighet eller överlägsenhet. Det används både konkret i militärt språk (inta en stad) och bildligt i vardagligt tal (vinna en titel, marknadsandelar eller hjärtan). Man kan också erövra en publik med ett starkt framträdande eller erövra nya positioner i karriären.

Erövra i korsord

2 bokstäver

TA (2)

4 bokstäver

INTA (4)

5 bokstäver

VINNA (5)

SEGRA (5)

INTOG (5)

6 bokstäver

INTAGA (6)

ÖVERTA (6)

7 bokstäver

BESÄTTA (7)

FÖRFÖRA (7)

8 bokstäver

BESEGRA (8)

OCKUPERA (8)

9 bokstäver

UNDERKUVA (9)

ÖVERVINNA (9)

Inta

Inta används ofta i militär betydelse: att ta en stad, fästning eller position. Det ligger nära kärnans betydelse av att erövra genom direkt kontroll. I modern svenska förekommer även den äldre formen intaga i mer formella eller historiska texter.

Armén lyckades inta staden före gryningen.

Vinna

Vinna är vanlig när erövra används bildligt: vinna en titel, poäng eller marknadsandelar. Det kan också uttrycka att säkra något efter tävlan eller kamp.

Företaget vill vinna större andelar i Norden.

Besegra

Besegra betonar överlägsenheten gentemot en motståndare. Det är närliggande erövra men fokuserar mer på att slå någon än på att ta något i besittning.

Laget lyckades besegra rivalerna i finalen.

Ockupera

Ockupera syftar särskilt på militär kontroll av ett område under en tid. Det är en mer formell och juridisk prägel än erövra, som kan vara både konkret och bildlig.

Trupperna valde att ockupera gränsområdet.

Besätta

Besätta betyder att ta och hålla ett område eller en position. Det ligger nära ockupera men används även i andra betydelser, vilket gör det bredare än erövra i vissa sammanhang.

Förbandet fick order att besätta höjden.

Övervinna

Övervinna används främst om hinder, problem eller känslor. I bildlig användning kan man erövra rädsla eller osäkerhet genom att övervinna dem.

Hon lyckades övervinna sin scenskräck.

Förföra

Förföra används när erövra syftar på att vinna någons hjärta eller välvilja. Det har en känslomässig och ibland estetisk ton.

Sångaren förmådde förföra publiken med sin röst.

Underkuva

Underkuva betonar att tvinga någon eller något till underkastelse. Det är hårdare och mer maktpräglat än erövra, och används ofta om politisk eller militär dominans.

Regimen försökte underkuva oppositionen.

Synonymer till erövra

  • Inta
  • Vinna
  • Besegra
  • Ockupera
  • Besätta
  • Övervinna
  • Förföra

Böjningar av erövra

Verb: infinitiv erövra; presens erövrar; preteritum erövrade; supinum erövrat; imperativ erövra. Presens particip: erövrande. Perfekt particip som adjektiv: erövrad/erövrat/erövrade.

Exempel:

De vill erövra titeln i år. (infinitiv)

Laget erövrar fler poäng för varje omgång. (presens)

Hon erövrade publikens förtroende på bara några minuter. (preteritum)

Staden har erövrat en framträdande position i regionen. (supinum)

Relaterade ord till erövra

  • Erövring – Substantiv för handlingen att ta något i besittning.
  • Erövrare – Den som utför handlingen, ofta i historiska eller militära sammanhang.
  • Återerövra – Att vinna tillbaka något som gått förlorat.
  • Ockupation – Långvarig militär kontroll av ett område efter erövring.
  • Seger – Resultatet när man vunnit eller lyckats erövra något.
  • Övertagande – Neutral term för att ta över kontroll, ofta i affärssammanhang.

Hur används ordet erövra?

Företaget vill erövra en ny marknad i Norden. (neutral, formell)

Laget lyckades erövra förstaplatsen efter en dramatisk final. (positiv)

Armén försökte erövra staden före gryningen. (neutral, militär)

Hon lyckades erövra publikens hjärtan med sin berättelse. (positiv, känslomässig)

Det tog tid att erövra rädslan för att tala inför folk. (neutral, bildlig)

Ursprung

Ordet kommer via tyska (särskilt lågtyska) och är besläktat med tyskans erobern med betydelsen att inta eller ta i besittning. I svenskan har betydelsen breddats från den militära kärnan till att även omfatta bildliga användningar, som att erövra en titel, marknad eller publikens hjärtan.