Dofta är ett verb som betyder att något sprider en behaglig lukt eller luktar gott. Det används ofta om blommor, parfymer, textilier eller miljöer där upplevelsen är positiv. Man kan också säga att något doftar av eller som något, till exempel att rummet doftar av nybakat bröd.
Dofta i korsord
3 bokstäver
OSA (3) – möjligen/ovanligt
5 bokstäver
LUKTA (5)
6 bokstäver
DOFTAR (6)
LUKTAR (6)
DOFTAT (6)
7 bokstäver
DOFTADE (7)
LUKTADE (7)
8 bokstäver
DOFTANDE (8)
9 bokstäver
PARFYMERA (9) – möjligen/ovanligt
Lukta
Lukta är den mest direkta synonymen till dofta och kan vara neutral eller positiv. Till skillnad från osa saknar den negativ laddning och fungerar i de flesta sammanhang.
Det luktar nybakat i hela huset.
Luktar
Luktar är presensformen av lukta och förekommer ofta i korsord som alternativ till doftar. Tonen är neutral och passar både vardagligt och sakligt språk.
Kappan luktar svagt av rök efter kvällen vid elden.
Doftande
Doftande är presensparticip av dofta och används adjektiviskt. Det beskriver något som just nu sprider en behaglig lukt.
En doftande jasmin slingrar sig längs balkongräcket.
Osa
Osa betyder att lukta starkt och används ofta om obehagliga lukter; som synonym till dofta är den därför ovanlig. I korsord kan den ändå förekomma som en kort lösning.
Soptunnan osar i värmen.
Parfymera
Parfymera är transitivt och betyder att ge något doft, snarare än att i sig dofta. Som korsordslösning är det mer sällsynt och stämmer bäst när ledtråden antyder påverkan eller tillsats.
Hon parf-ymerade linneskåpet med lavendel.
Synonymer till dofta
- Lukta
- Avge doft
- Sprida väldoft
- Vara väldoftande
- Dofta gott
- Parfymera
Böjningar av dofta
Verb: infinitiv dofta, presens doftar, preteritum doftade, supinum doftat, imperativ dofta. Presensparticip: doftande. Perfektparticip: doftad (ovanligt).
Exempel:
Rosorna doftar ljuvligt på kvällen. (presens)
Det doftade av syrén efter regnet. (preteritum)
Köket har doftat av kanel hela morgonen. (supinum)
En doftande bukett stod på bordet. (presensparticip)
Relaterade ord till dofta
- Doft – Substantivet som beskriver själva lukten, ofta behaglig.
- Väldoft – Betonar att doften är särskilt angenäm.
- Lukt – Mer neutral övergripande term för doft och odör.
- Arom – Ofta använd om mat och dryck, mer nyanserad doft.
- Parfym – Blandning som ger föremål och hud en behaglig doft.
- Essens – Koncentrat som kan ge smak eller doft.
Hur används ordet dofta?
Blommorna på innergården börjar dofta när kvällsluften blir mild. (positiv, vardaglig)
Kappan doftar svagt av bergamott efter resan. (neutral, saklig)
I källaren doftade det trä och linolja under renoveringen. (neutral, beskrivande)
Hela huset har doftat av pepparkakor sedan imorse. (positiv, hemtrevlig)
Vinet doftar mörka bär och en aning lakrits. (neutral, fackspråklig inom mat och dryck)
Ursprung
Dofta kommer av substantivet doft och är besläktat med tyska Duft. Orden har germanskt ursprung och har i svenskan länge haft en positiv laddning: att sprida en behaglig lukt. Verbformen har använts i svenskan sedan äldre tid och har behållit sin ljusa, angenäma betydelse.