Bruk

Bruk är ett substantiv som betyder användning eller sed, men också en industriell anläggning som järnbruk eller pappersbruk. Ordet används i uttryck som i bruk (i användning) och det är bruk (det är sedvänja), liksom om historiska och nutida industrisamhällen kring ett bruk. I juridik och förvaltning kan bruk syfta på nyttjande, exempelvis bruk av narkotika eller mark.

Bruk i korsord

3 bokstäver

SED (3)

4 bokstäver

VANA (4)

HÄVD (4)

VERK (4)

5 bokstäver

SEDER (5)

6 bokstäver

FABRIK (6)

PRAXIS (6)

7 bokstäver

SEDVANA (7)

8 bokstäver

INDUSTRI (8)

SEDVÄNJA (8)

9 bokstäver

NYTTJANDE (9)

TRADITION (9)

11 bokstäver

ANVÄNDNING (11)

Sed

Sed är den vanligaste korsordslösningen när bruk betyder tradition eller vedertaget sätt. Det signalerar etablerad praxis i ett samhälle eller en grupp och är neutralt i ton.

På landet är det sed att hälsa på alla man möter.

Vana

Vana ligger nära sed men betonar individens återkommande beteende snarare än gemensam tradition. I korsord fungerar det när bruk tolkas som personlig praxis.

Hon hade för vana att läsa tidningen före frukost.

Praxis

Praxis används i mer formella sammanhang och betyder vedertaget förfarande, ofta i yrkesliv eller juridik. Som ersättning för bruk ger det en ton av professionalitet.

Det är praxis att dokumentera beslutet skriftligt.

Fabrik

Fabrik används när bruk syftar på en industriell anläggning, särskilt historiska bruksorter. Det är en konkret tolkning, till skillnad från sed och vana.

Det gamla bruket gjordes om till museum, men fabriken står kvar.

Industri

Industri är ett vidare begrepp än fabrik och kan ersätta bruk när det handlar om branschen eller verksamheten som helhet. Vanligt i korsord med historisk eller ekonomisk vinkling.

Bruket var länge traktens största industri.

Tradition

Tradition överlappar sed men betonar kontinuitet över generationer. Som synonym till bruk ger det en mer kulturell och historisk nyans.

Att tända ljus på kyrkogården är en gammal tradition.

Nyttjande

Nyttjande är en formell motsvarighet till användning och passar när bruk handlar om att faktiskt använda något. Vanligt i juridiska och administrativa texter.

Nyttjande av lokalerna kräver tillstånd.

Användning

Användning är den rakaste motsvarigheten till bruk i betydelsen att något tas i bruk. Det är neutralt och vardagligt.

Efter renoveringen togs lokalen i användning igen.

Synonymer till bruk

  • Sed
  • Vana
  • Praxis
  • Användning
  • Nyttjande
  • Fabrik
  • Industri

Böjningar av bruk

Bruk är ett neutrumsubstantiv: ett bruk, bruket, bruk (plural), bruken (bestämd plural). Det kan vara både räknebart (ett bruk, flera bruk) och oräknebart i betydelsen sed eller användning.

Det är bruk att ta av skorna i hallen. (oräknebart)

Ett bruk grundades vid älven på 1600-talet. (singular obestämd)

Bruket lades ner när marknaden krympte. (singular bestämd)

Flera bruk i Bergslagen slog ihop sina verksamheter. (plural obestämd)

Relaterade ord till bruk

  • Bruka – Verb som betyder använda eller ha för vana.
  • Brukare – Person som använder något, ofta jord- eller markbrukare, men även vårdbrukare i förvaltning.
  • Bruklig – Något som är vedertaget eller sedvanligt; också acceptabelt enligt norm.
  • Brukbar – Användbar, tjänlig för sitt ändamål.
  • Bruksort – Samhälle uppbyggt kring ett bruk.
  • Järnbruk – Industriell anläggning för järnframställning och -förädling.

Hur används ordet bruk?

  • Det är bruk att ta med en liten gåva till värden. (neutral, social sed)
  • Lokalen togs i bruk efter ombyggnaden. (neutral, praktisk användning)
  • Kommunen utreder bruk av fyrverkerier på offentlig plats. (formell, myndighetston)
  • Bruket sysselsatte en tredjedel av ortens invånare. (neutral, industriell betydelse)
  • Hennes bruk av dialekt gav föredraget en personlig ton. (neutral, stilistisk användning)
  • Gamla bruk i regionen har blivit kulturmiljöer. (neutral, historisk/industriell)

Ursprung

Bruk hänger ihop med verbet bruka och går tillbaka till lågtyskans brūken och tyskans brauchen, med betydelsen använda. Den industriella betydelsen uppstod i Sverige under 1600–1700-talen när järn- och pappersbruk blev centrala arbetsplatser. Därifrån har ordet utvecklat sina tre huvudspår: användning, sed och industriell anläggning.