Abrogation är ett substantiv (en) som avser formell upphävning eller ogiltigförklaring av en lag, förordning eller avtal. Ordet används ofta i juridiska och historiska sammanhang för att beskriva när något tidigare giltigt upphör att gälla.
Synonymer till abrogation
- Upphävande
- Avskaffande
- Annullering
- Kassation
- Ogiltigförklaring
Upphävande
Upphävande betonar aktiv handling från en myndighet eller lagstiftare för att ta bort giltighet.
Upphävande av den gamla lagen följdes av en rad förslag till ny reglering.
Avskaffande
Avskaffande används ofta bredare och kan syfta på att sluta använda eller praktisera något, inte bara formell juridisk upphävning.
Avskaffande av den kontroversiella regeln blev en central punkt i debatten.
Annullering
Annullering indikerar ofta att något förklaras ogiltigt retroaktivt, till exempel avtal eller beslut.
Annullering av kontraktet ledde till kompensation för den drabbade parten.
Böjningar av abrogation
- Singular obestämd: abrogation
- Singular bestämd: abrogationen
- Plural obestämd: abrogationer
- Plural bestämd: abrogationerna
Begreppet används ofta i meningar som: Den nya domen ledde till en tydlig abrogation av tidigare praxis.
I regeringens protokoll nämndes att abrogationen skulle dokumenteras i lagtexten.
De föreslagna ändringarna förväntades leda till flera abrogationer av gamla bestämmelser.
Relaterade ord till abrogation
Lagstiftning
Lagstiftning är den ram där en abrogation finner betydelse, eftersom upphävningar ofta kräver ändring eller återkallande av lagar.
Förordning
Förordningar är administrativa regler som kan bli föremål för abrogation när högre instans omprövar dem eller när ny lagstiftning införs.
Domstol
Domstolar kan genom praxis påverka möjligheten till abrogation genom att tolka lagar som gör vissa bestämmelser omöjliga att tillämpa vidare.
Reform
Reform är ofta den bredare process som leder till abrogationer, där systematiska förändringar innebär att gamla regler avskaffas.
Hur används ordet abrogation?
Här följer praktiska exempel på både konkret och abstrakt användning.
Bokstavlig användning
I juridiska texter används ordet för att beskriva att en lag eller bestämmelse formellt upphävs.
Paragrafen förklarade abrogationen tydligt och beskrev vilka delar som inte längre var gällande.
Administrationen noterade abrogationen i lagboken så att rättstillämpningen kunde uppdateras.
Bildlig användning
Bildligt kan abrogation användas för att beskriva att en gammal praxis eller norm slutligen försvinner i praktiken.
I akademiska diskussioner används termen ibland mer abstrakt för att peka på upphörande av tidigare antagna teorier eller rutiner.
Ursprung
Ordet härstammar från latinets abrogatio/abrogare, som betyder att ta bort eller upphäva genom formellt beslut. Termen kom via juridiskt bruk i europeiska språk och behöll sin tekniska betydelse.
Betydelsen har i huvudsak bevarats som en term för formell upphävning, särskilt i rättsliga och politiska sammanhang.
Vanliga frågor om abrogation
Vad betyder abrogation?
Abrogation betyder formell upphävning eller ogiltigförklaring av en lag, förordning eller avtal. Termen används främst i juridiska sammanhang och beskriver en handling där något tidigare giltigt upphör att gälla.
Hur stavas abrogation korrekt?
Den korrekta stavningen är abrogation i obestämd form och abrogationen i bestämd form. Var noggrann med ett enda g i mitten och avslutningen -ation för att undvika stavfel.
Vad är vanliga korsordslösningar för abrogation?
Vanliga lösningar är: Upphävning (10 bokstäver), Avskaffande (11 bokstäver) och Annullering (11 bokstäver). Dessa ord används ofta i korsordstexter som synonymer eller ledtrådar till abrogation.
När du löser korsord kan du även tänka på kontexten i ledtråden för att välja rätt synonym utifrån antal bokstäver.
När används abrogation i modern rättspraxis?
Abrogation används när en lagstiftare eller överordnad myndighet formellt tar bort en tidigare bestämmelse. Processen sker sällan ad hoc och följer ofta formella procedurer och dokumentation.