Allmogetyg syftar på de traditionella textilier som växte fram inom den svenska bondekulturen och som kännetecknas av specifika vävtekniker och naturmaterial. I korsordssammanhang efterfrågas ofta namnet på en särskild vävmetod, ett mönster eller det grova material som användes i äldre tiders hemvävda tyger.
3 bokstäver
Lin: Det mest fundamentala naturmaterialet i äldre svenska allmogetextilier.
4 bokstäver
Rips: En vävteknik som ger tyget en karaktäristisk tvärrandig eller ribbad struktur.
5 bokstäver
Dräll: En klassisk mönsterväv i linne som ofta förekommer i gamla dukar och handdukar.
Blagg: Ett grovt och enkelt hemvävt linnetyg som ofta användes till vardagsföremål.
6 bokstäver
Vadmal: Ett kraftigt och slitstarkt ylletyg som valkats för att bli tätt och vädertåligt.
Damast: En mer exklusiv vävteknik som skapar figurerade mönster genom växling mellan varp- och väftyta.
Bolster: Ett tätt och ofta randigt tyg som förr användes till sängkläder och kuddvar.
7 bokstäver
Kattun: Ett tryckt bomullstyg som blev mycket populärt i allmogens klädedräkter under 1700- och 1800-talet.
9 bokstäver
Rosengång: En av de mest välkända och dekorativa vävteknikerna inom svensk hemslöjdstradition.
Krabbasnår: En teknik där mönstret plockas in i väven så att det liknar broderi.
11 bokstäver
Munkabälte: Ett traditionellt och geometriskt vävmönster som är vanligt på löpare och kuddar.
Korsordstips för allmogetyg
När du möter ledtråden allmogetyg är det klokt att först kontrollera om det är materialet eller själva mönstret som efterfrågas. Många av svaren är tekniska termer från vävstolen som levt kvar i språket tack vare hemslöjdsrörelsen, där ord som dräll och rosengång är särskilt frekventa i svenska korsord.
Tänk på att allmogetyger ofta förknippas med naturfärger eller klassiska färgkombinationer som rött, blått och vitt. Om bokstäverna inte tycks passa kan det ibland vara en specifik textilprodukt som avses, men i de flesta fall rör det sig om de etablerade vävnamnen som beskriver tygets bindning eller struktur.