Alla

Alla är ett obestämt pronomen som betecknar hela mängden av personer eller saker. Det används som pronomen/determiner och har ingen genusmarkering. Ordet är frekvent i både vardagligt tal och formell text eftersom det uttrycker helhet och generalisering.

Synonymer till alla

  • Samtliga
  • Varenda
  • Allihop
  • Var och en
  • Alltihop

Samtliga

Samtliga betonar fullständig uppfyllelse och används ofta i formella sammanhang när man vill vara tydlig. Samtliga deltagare måste skriva under närvarolistan.

Varenda

Varenda är mer vardagligt och kan ge en nyans av individualisering inom mängden, som att peka ut varje enskild enhet. Jag tackade varenda person som hjälpte till.

Allihop

Allihop är informellt och vanligt i talspråk när man talar om en grupp som en helhet. De kom allihop till festen.

Böjningar av alla

Ordklass: Pronomen (indefinit)

  • Grundform: alla
  • Genitiv: allas
  • Plural obestämd: alla
  • Variant i talspråk: allihop

Alla i grundform används för att tala om hela gruppen: alla var där. Formgenitiv används för att visa tillhörighet: allas ansvar är tydligt. I talspråk kan man ofta höra alternativa former som allihop i stället för alla.

Exempel: Alla i laget gjorde sitt bästa under matchen. Exempel: Allas åsikter togs med i beslutet. Exempel: Vi bjöd in allihop till mötet.

Relaterade ord till alla

Varje

Varje fokuserar på enskilda element i en helhet och kompletterar ‘alla’ genom att belysa individen snarare än gruppen. I många satskonstruktioner används varandra för att skilja mellan generalisering och individuell upprepning.

Samtliga

Samtliga är nära ‘alla’ men ofta formellare och fungerar väl i skriftliga sammanhang där fullständighet ska framgå tydligt. Etymologiskt delar de liknande rötter i germanskan.

Flera

Flera anger ett antal utan att behöva tala om hela mängden, och används när man vill uttrycka “more than one” utan att omnämna att det gäller alla. Ordet står i samma semantiska fält men med mindre omfattning än ‘alla’.

Helhet

Helhet beskriver konceptet som ‘alla’ pekar mot — summan av delarna. Där ‘alla’ är själva determineraren, beskriver ‘helhet’ snarare det abstrakta tillståndet av att vara fullständigt.

Hur används ordet alla?

Här följer korta förklaringar av ordets vanliga användningar.

Bokstavlig användning

Ordet används för att ange att något gäller varje medlem i en grupp utan undantag. Exempel: Alla elever fick ett exemplar av boken.

Det fungerar både som subjekt och direkt bestämning: Läraren ropade att alla skulle samlas. I listor eller instruktioner tydliggör det att åtgärden omfattar hela gruppen.

Bildlig användning

Som metafor kan ordet användas för att tala om helhet i mer abstrakta sammanhang, till exempel “alla aspekter” eller “alla nivåer”.

I idiomatiska uttryck är det mindre vanligt med fasta fraser unikt kopplade till ordet, men det kombineras ofta med andra substantiv för att skapa övergripande begrepp, till exempel alla kategorier eller alla skeden.

Ursprung

Ordet härstammar från gammal germansk och har närbesläktade former i fornvästnordiska (allir) och fornengelska (eall). Genom historien har formen utvecklats till dagens svenska ‘alla’ genom ljudförändringar och grammatiska förenklingar.

Betydelsen har i grunden varit stabil — att ange helheten — även om användningsområden och stilnivå har varierat över tid.

Vanliga frågor om alla

Vad betyder ordet alla?

Ordet ‘alla’ betyder att något omfattar hela mängden eller samtliga individer i en grupp. Det används för att uttrycka totalitet och är mycket vanligt i både tal och skrift.

Hur stavas och böjs alla?

Stavningen är enkel: alla. Böjningar i bruk är grundform ‘alla’ och genitiv ‘allas’, och i talspråk förekommer varianter som ‘allihop’. Dessa former används för att markera tillhörighet eller talspråklig variation.

Vad är vanliga korsordslösningar för alla?

Vanliga lösningar är: Samtliga (8 bokstäver), Varenda (7 bokstäver) och Allihop (7 bokstäver). Dessa alternativ dyker ofta upp i korsord där ledtråden pekar på helhet eller totalitet.

När används alla kontra varje?

Alla används när hela gruppen avses samtidigt, medan varje betonar de enskilda elementen inom gruppen. Valet mellan dem beror på om man vill uttrycka helhet eller individualitet.