Anklaga betyder att anföra att någon har begått ett fel eller brott och är ett verb i svenskan. Ordet används ofta i juridiska sammanhang men förekommer också i vardagligt tal när någon pekas ut för en handling. Det är relevant för rättsprocesser, mediedebatt och sociala konflikter.
Synonymer till anklaga
- Beskylla
- Utpeka
- Klandra
- Förtala
- Fördöma
Beskylla
Beskylla har en tydlig ton av att lägga skuld på någon och kan användas både i vardagligt och formellt språkbruk. Hon beskyller honom för att ha ljugit i diskussionen.
Utpeka
Utpeka är ofta mer neutralt och kan innebära att man identifierar eller visar på en person som ansvarig utan lika stark anklagande ton. Journalisterna utpekade flera vittnen i artikeln.
Klandra
Klandra bär en moraliserande nyans och används ofta när man kritiserar någons handlingar eller beslut. Han klandrades av kollegorna för projektets misslyckande.
Böjningar av anklaga
- Infinitiv: anklaga
- Presens: anklagar
- Preteritum: anklagade
- Supinum: anklagat
Jag anklagar inte utan bevis; jag vill först höra hela historien.
Under rättegången anklagade åklagaren den tilltalade formellt.
Efter genomgången av materialet var anklagelserna tydligt dokumenterade och flera vittnen hade redan anklagat personen offentligt.
Relaterade ord till anklaga
Rättssak
En rättssak är ofta platsen där en formell anklagelse prövas av domstol och där bevisning och vittnesmål bedöms.
Åtal
Åtal är den formella processen när staten eller åklagaren beslutar att väcka anklagelser och föra dem till domstol.
Bevisning
Bevisning kopplas direkt till anklagelser eftersom det är de fakta och dokument som styrker eller förkastar en påstående.
Vittne
Ett vittne kan bekräfta eller motbevisa anklagelser genom att redogöra för vad som observerats i en händelse.
Hur används ordet anklaga?
Ordet anklaga används både i vardagligt tal och i juridiska texter, med tydligare konsekvenser i det senare fallet.
Bokstavlig användning
I juridiska sammanhang betyder anklaga att formellt påstå att någon begått ett brott och ofta att väcka åtal. Exempelvis kan en åklagare anklaga en person för stöld efter utredning.
I vardagligt tal kan man säga att någon anklagats för dåligt omdöme utan juridiska konsekvenser, vilket ofta handlar om kritik eller misstanke.
Bildlig användning
Bildligt kan anklaga användas för att uttrycka moralisk kritik eller ansvarsfördelning, som när man anklagar en organisation för bristande kvalitet. Sådana anklagelser handlar mer om ansvar än om brott.
I medier och politik används ordet ofta för att markera skuld eller ansvar i mer abstrakta frågor, till exempel när man anklagar politiker för slarv med resurser.
Ursprung
Ordet kommer från germanska språkstammar och har nära släktskap med andra nordiska och västgermanska former, samt med tyska ‘anklagen’ och nederländska ‘aanklagen’.
Betydelsen har historiskt rört sig kring att peka ut eller föra fram anmärkningar mot någon, där juridisk användning blivit mer formell över tid.
Vanliga frågor om anklaga
Vad betyder anklaga?
Användningen innebär att hävda att någon gjort något fel eller olagligt, ofta med en anspelning på ansvar eller skuld. Begreppet förekommer i både vardagligt och juridiskt språkbruk och kan få olika följder beroende på kontext.
Hur stavas anklaga i olika tempus?
Infinitiv är anklaga, presens anklagar, preteritum anklagade och supinum anklagat. Dessa former används i olika grammatiska konstruktioner beroende på tid och aspekt.
Vad är vanliga korsordslösningar för anklaga?
Vanliga lösningar är: Beskylla (8 bokstäver), Utpeka (6 bokstäver) och Klandra (7 bokstäver). Dessa ord förekommer ofta som svar när ledtråden syftar på att peka ut eller anklaga någon.
När är det olagligt att anklaga någon?
Att anklaga i sig är inte alltid olagligt, men kan bli det om anklagelsen sprids som ärekränkning eller förtal utan grund. I juridiska sammanhang kan felaktiga anklagelser leda till civilrättsligt skadestånd eller i vissa fall brottsrubriceringar.