Gräns är ett substantiv som betecknar en skiljelinje eller avgränsning mellan områden, nivåer eller begrepp. Det används både konkret, som mellan länder eller tomter, och abstrakt, som när man talar om en övre eller nedre gräns för något. I vardagsspråk, juridik, geografi och matematik är ordet vanligt och neutralt i ton.
Gräns i korsord
2 bokstäver
RÅ (2)
3 bokstäver
TAK (3)
4 bokstäver
KANT (4)
RAND (4)
ÄNDE (4)
BÅRD (4)
BRÄM (4)
BRYN (4)
SARG (4)
5 bokstäver
LINJE (5)
BRÄDD (5)
6 bokstäver
UTKANT (6)
RÅGÅNG (6)
STAKET (6)
SKRANK (6)
7 bokstäver
BARRIÄR (7)
8 bokstäver
RÅMÄRKE (8)
9 bokstäver
LANDAMÄRE (9)
10 bokstäver
GRÄNSLINJE (10)
Kant
Kant är den fysiska ytterlinjen eller avslutningen på ett föremål eller område och motsvarar en konkret gräns. Ordet används ofta om vägar, bord, tomter eller klädesplagg.
Han ställde cykeln vid trottoarens kant.
Rand
Rand syftar på en smal kant eller linje, ofta där två ytor möts, och kan vara både konkret och bildlig. Jämfört med gräns betonar rand själva linjen snarare än områdena den skiljer.
De slog läger vid skogens rand.
Tak
Tak används bildligt som övre gräns för nivåer som pris, fart eller volym. Det är vanligt i formella och administrativa sammanhang.
Det finns ett tak för hur mycket man får låna.
Utkant
Utkant syftar på den yttre delen av ett område och fungerar som omkrets eller perifer gräns. Det används främst geografiskt eller i stadsplanering.
De flyttade till stadens utkant.
Linje
Linje beskriver själva strecket eller markeringen som visar en gräns. Det används ofta i kartor, avtal och tekniska ritningar.
Gränsen markerades med en tydlig linje på kartan.
Bryn
Bryn är en naturbetonad kant, särskilt i uttrycket skogsbryn, och beskriver en mjukare övergångszon som ändå utgör en gräns. Tonen är vardaglig och konkret.
Vi tog fikapaus i skogsbrynet.
Rågång
Rågång är en juridiskt eller historiskt definierad gränslinje mellan fastigheter. Den är mer formell än gräns och används i lantmäteri och äldre handlingar.
Rågången följde den gamla stenraden genom hagen.
Barriär
Barriär markerar en hindrande eller svårforcerad gräns. Den kan vara naturlig eller konstgjord och används både konkret och metaforiskt.
Bergen utgjorde en naturlig barriär mot inlandet.
Synonymer till gräns
Kant
Rand
Skiljelinje
Avgränsning
Yttergräns
Tak
Rågång
Böjningar av gräns
Gräns böjs som en-ord: en gräns, gränsen, gränser, gränserna. Genitiv: gränsens, gränsers, gränsernas.
En gräns drogs efter älven.
Gränsen mellan länderna är stängd i natt.
Flera gränser har omförhandlats.
Gränsernas historia är komplex, och gränsens exakta läge kan vara omtvistat.
Relaterade ord till gräns
Gränsa – Verb som betyder att ha gemensam gräns med något.
Gränsdragning – Processen att fastställa eller beskriva en gräns, ofta i juridiska eller organisatoriska sammanhang.
Gränskontroll – Kontroll av personer och varor vid en nationell gräns.
Gränsvärde – Matematiskt eller tekniskt definierad övre eller nedre gräns för en storhet.
Skiljelinje – Linje som delar upp områden eller ståndpunkter; nära besläktad med gräns.
Gränsövergång – Plats där man passerar en nationell gräns.
Hur används ordet gräns?
Vi måste sätta en tydlig gräns för buller i området – formell/neutral.
Barn behöver trygga gränser för att utvecklas – neutral med pedagogisk ton.
Hastighetsbegränsningen utgör en övre gräns för hur fort du får köra – neutral/instruktiv.
Konflikten uppstod när tomtens gräns ifrågasattes – neutral/rapporterande.
Hon kände att hennes personliga gränser hade passerats – känslomässig.
Forskarna försöker definiera en nedre gräns för halten – formell/akademisk.
Ursprung
Gräns kommer via lågtyska Grenze från slaviska granica, med betydelsen gränslinje eller avskiljning. Ordet etablerades i svenskan under hansatiden och har med tiden breddats från konkret markering mellan territorier till att också omfatta abstrakta nivåer och ramar, som i uttrycken övre gräns och gå över gränsen.