Brandfara är ett substantiv som betyder risk eller fara för att en brand ska uppstå och sprida sig. Ordet används i säkerhetssammanhang, i myndighetsinformation och i vardagligt tal när man bedömer situationer där brand kan uppstå, till exempel vid torrt väder, i industrimiljöer eller i hemmet. I praktiken handlar brandfara om både sannolikhet och konsekvens, alltså hur troligt det är att det börjar brinna och hur allvarligt det kan bli.
Brandfara i korsord
3 bokstäver
HOT (3)
4 bokstäver
RISK (4)
FARA (4)
7 bokstäver
ELDFARA (7)
8 bokstäver
BRANDHOT (8)
9 bokstäver
BRANDRISK (9)
12 bokstäver
ELDSVÅDERISK (12) – möjligen/ovanligt
Brandrisk
Brandrisk är den vanligaste och mest precisa korsords- och facksynonymen till brandfara. Den används av myndigheter och medier, särskilt vid vädervarningar och i skogsbrandssammanhang. Nyansen är saklig och teknisk.
SMHI höjde brandrisken i hela länet efter den torra helgen.
Eldfara
Eldfara är en äldre eller något mer formell variant som betyder risk för eldsvåda. Den förekommer i säkerhetstexter och historiska källor, men används fortfarande i vissa sammanhang.
Trasiga elsladdar innebär eldfara i bostaden.
Brandhot
Brandhot betonar hotbilden snarare än sannolikhetsbedömningen. Det används ofta i rubriker och nyhetstexter när risken redan upplevs som påtaglig.
Efter blixtnedslagen rådde fortsatt brandhot i området.
Risk
Risk är en allmän synonym som i korsord ibland används för brandfara när antalet rutor är få. Den är bredare och mindre specifik, men fungerar i betydelsen fara för att något oönskat ska inträffa.
Det finns risk för brand om spisen lämnas på.
Fara
Fara är ett övergripande ord för hot eller risk och kan i korsord vara en kort lösning på brandfara. Det saknar den brandtekniska precisionen men passar som semantisk ersättare.
Öppen låga i närheten av lösningsmedel innebär fara.
Synonymer till brandfara
- Brandrisk
- Eldfara
- Brandhot
- Risk
- Fara
- Risk för eldsvåda
Böjningar av brandfara
Substantiv (uträknelig): en brandfara, den brandfaran, flera brandfaror, de brandfarorna.
Exempel:
En brandfara uppstår när stearinljus lämnas obevakade.
Den brandfaran är störst under torra somrar.
Flera brandfaror identifierades vid inspektionen.
De brandfarorna åtgärdades med bättre rutiner och utrustning.
Relaterade ord till brandfara
- Brandfarlig – Adjektiv som beskriver något som lätt kan börja brinna, vilket ökar brandfara.
- Brandfarlighet – Egenskapen att vara lättantändlig; nära kopplat till riskbedömning av brandfara.
- Brandförebyggande – Åtgärder och rutiner som syftar till att minska eller eliminera brandfara.
- Eldsvåda – Själva händelsen brand; konsekvensen som brandfara handlar om att undvika.
- Brandvarnare – Utrustning som tidigt upptäcker rök; ett centralt hjälpmedel för att hantera brandfara.
- Brandorsak – Den utlösande faktorn bakom en brand; kartläggs för att minska framtida brandfara.
Hur används ordet brandfara?
Vid långvarig torka ökar brandfara i skog och mark – neutral, saklig ton.
Gamla elinstallationer kan utgöra allvarlig brandfara i äldre hus – neutral till formell ton.
Förvaringen av gasol inomhus innebär onödig brandfara – rådgivande, saklig ton.
Kommunen informerar om brandfara inför midsommarfirandet – informativ, neutral ton.
Vi minskar brandfara genom att stänga av spisen och släcka ljusen innan läggdags – vardaglig, neutral ton.
Ursprung
Ordet brandfara är en sammansättning av brand och fara. Brand har forngermanskt ursprung (jämför fornnordiska brandr) och har i svenskan länge betytt eldsvåda. Fara som substantiv är också urgermanskt och har sedan medeltiden använts i betydelsen risk eller hot. Tillsammans bildar de en tydlig fack- och vardagsterm för risk att brand uppstår.